Livstycken

Fragment: Livstycken

Ett livstycke är ett gammaldags klädesplagg, ett underplagg som människor bar närmast kroppen under många hundra år. Barn använde det ända in i den tid som är min.

Men tillsammans med ordet fragment vrids det också till stycken av livet, små bitar av en större men aldrig gripbar helhet, så som tillvaron ofta bjuder.

Och vridet ytterligare en liten bit kan man läsa det som livs-tycken;  anteckningar om vad man tycker om, tycker om i livet och kanske tycker om livet.

Det är, tycker jag ett ganska bra namn för det största och enklaste av allt, ordens skapelse.

Kanske var ändå inte ordet  i  begynnelsen, men alldeles säkert var orden begynnelsen på något, något annorlunda, något stort.

Det kommer man inte undan.

Häri mina fragment av livstycken, ”litterära” texter från nu och då, nära i rumtidens landskap eller mer avlägset, men som ändå betyder något.  Det är helt enkelt en samling texter som jag själv skulle tycka om att läsa.

Hittar den några läsare, bra. 

Hittar den ingen, hittar ingen hit, nåväl; det är inte lika roligt, det vore att hyckla grovt och gravt, men någonstans på djupet är det ändå formulerandet som är det centrala.

_____________________________________

Tanken är inte i första hand att skumma av det "bästa" av vad jag skrivit, det är ingen greatest hits-samling jag är ute efter.
Men naturligtvis bör det handla om saker som jag på något vis är nöjd med, kanske för att de berättar något som inte låtit sig berätta på annat vis.

När jag bläddrar genom gamla papper, som jag gör då och då, stöter jag ibland på stycken som får mig att tänka "men det där var ju inte så dumt".

Sådant.